Frånvaron på Westerlundska gymnasiet och fenomenet 18-års-sjukan  

Elever är frånvarande av olika anledningar, det kan bero på sjukdom, tandläkarbesök, stress eller helt enkelt brist på motivation. På Westerlundska gymnasiet är frågan ständigt aktuell, eftersom varje missad lektion påverkar undervisningen och möjligheten att nå kunskapsmålen. Skolans statistik visar på en relativt hög frånvaro, oavsett om den är anmäld eller oanmäld. 

Vid intervjuer och en enkätundersökning hos eleverna framkommer att långa skoldagar, tunga scheman och perioder med mycket att göra skapar stress och bidrar till den höga frånvaron. Flera berättar att de ibland stannar hemma när orken inte räcker till, särskilt under tuffa perioder med mycket inlämningar och prov. Trötthet, försovning och känsla av utmattning är vanliga orsaker till frånvaro, även när elever inte är sjuka. 

Även lärare på skolan bekräftar detta mönster i elevernas frånvaro. Charlotta Hemlin, lärare på skolan, menar att frånvaron hänger ihop med elevernas livssituation i stort.  

-Många jobbar mycket på sin fritid, vilket gör att de är trötta i skola. Det påverkar både närvaro och resultat, påstår hon. 

Även åldern har en viktig betydelse i frågan om frånvaron, det märker både personalen och eleverna. När eleverna fyller 18 år förändras reglerna kring sjukanmälan, då ligger ansvaret hos eleverna i stället för hos föräldrarna. I intervjuer beskriver elever att det blir enklare att frånvaroanmäla sig när man inte längre behöver kontakta sina föräldrar. Det finns två olika sidor av det, vissa uppger att frånvaron ökat medan andra påstår att de i stället blivit mer medvetna om sina val. Lärarna verkar mer medvetna om problemet än eleverna. Ellen Sabelström kallar det för ”18-års sjukan” och hon märker ofta av skillnaden mellan elever under och över 18 år. 

I intervjuer finns en sak gemensam, flera elever från olika program tror att ekonomiprogrammet har högst frånvaro. Det förklarade Melvin Karlqvist från teknikprogrammet att personerna på ekonomiprogrammet tycks vara minst intresserade i skolan. Samtidigt förklarar Frida Olaisson på naturvetenskapliga programmet att det också kan finnas andra förklaringar. 

-Jag vet inte hur mycket frånvaro det är på andra program men jag upplever att det är svårt att vara hemma på natur. Man missar så mycket när man är sjuk och det är svårt att komma ikapp på egen hand, berättar hon. 

På de högskoleförberedande programmen, visar statistik från skolledningen som gäller nuvarande årskurs 3, att det är samhällsvetenskapliga programmet som har lägst total frånvaro (11,75%) och teknikprogrammet som har mest total frånvaro (13,31%).  

- Det är väldigt höga siffror och hög frånvaro bidrar givetvis till möjligheten att erhålla examen blir lägre. Det är anledningen till att vi på skolan arbetar så hårt för att försvåra att man anmäler frånvaro lättvindigt. Samtidigt upplyser vi även om vilka konsekvenser frånvaro får sett över tid, kommenterade Daniel Hellström, rektor på skolan. 

Eleverna har också flera förslag på hur man kan försöka minska frånvaron. Bland annat kan schemat göras mer anpassat efter eleverna så de jobbigaste lektionerna inte är först eller sist på dagen. Vissa tycker att det bara är elevernas ansvar att bara vara hemma de dagar de faktiskt är sjuka och inte ”fly” från de jobbiga dagarna. Kortare skoldagar var även ett återkommande svar. 

-Jag har sett en studie att elever mår bättre när de börjar senare så jag tycker att skolan ska tänka på det, berättar eleven Ida Malmberg. 

Samtidigt beskrev Melvin Karlqvist att han tycker att det ska vara fler prov och inlämningsuppgifter så eleverna blir tvungna att observera lektionerna och vara i skolan mer. 

Frånvaron på Westerlundska gymnasiet kan inte förklaras av en enskild faktor. Den formas av skolstress, scheman, elevernas hälsa och liv utanför skolan, men också av de ökade friheter och ansvar som följer med att bli myndig. Det är en sammanvägning av dessa faktorer som bör beaktas vid val av åtgärder för att minska frånvaron i skolan.