Det finns inga biträdade rektorer
2026-04-01 /
Vad är en rektor och/eller s.k. skolledare?
Skolledningen på Vasaskolan har vuxit kraftigt under senare år från tre till fem och Gevaliensis granskar vad de finns till för och varför förändringen skett.
Lagen
Enligt lagen finns bara en skolledare på alla skolor eller skolområden och det är rektor. Skollagen kap 2 §9 säger:
Rektor
9§ Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn skall verka för att utbildningen utvecklas.
Rektor skall benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
Lagen kom till 2010 och började tillämpas 2011. Skrivningen kom till för att det funnits en förvirring om vem som bestämde och fattade beslut i skolorna i landet. Förutom rektorer fanns tidigare studierektorer och biträdande rektorer som beslutfattare på skolnivå enligt den gamla skollagen.
2010 bestämde Riksdagen att det endast skulle finnas en rektor på varje enhet och begreppet biträdande rektor togs bort i den nya lagen. Rektor kunde om det behövdes låta en lärare utföra uppgifter som rektor hade ansvar för men besluten låg alltid hos rektor. Detta innebar att man kunde bli rektors ställföreträdare inom vissa områden under längre eller kortare tid. Gävle kommun missade denna lagförändring eller struntade i den och fortsatte att ha biträdande rektorer. Läser vi statistiken för 2024/25, den senaste tillgängliga, kan vi se Gävles gymnasiers personal;
Personal
Rektor
Lärare
Ped. utb. %
Elever/lärare
Tillsvidare
Borgarskolan
53,5
0,8
52,7
81,4
15,0
91,9
Drottning Blanka
24,4
1,0
23,4
55,7
15,0
85,0
IM-gymnasiet
24,0
0,2
23,8
100,0
8,9
100,0
NTI
10,3
1,0
9,3
83,9
15,5
83,9
Polhemsskolan
102,5
1,0
101,5
74,1
12,7
91,4
Praktiska
16,8
1,0
15,8
58,2
9,5
68,4
Realgymnasiet
30,2
1,0
29,2
79,1
11,3
94,3
Vasaskolan
61,4
1,0
60,4
95,0
14,1
96,5
Yrkesgymnasiet
13,4
1,0
12,4
83,8
14,7
83,8
Vasaskolan hade en rektor och 60,4 lärare. Av dessa s.k. lärare var fyra biträdande rektorer alltså var de undervisande lärarna 56,4 och bland dessa hade flera skolledaruppgifter alltså var ställföreträdare vilket innebär att de undervisande lärarnas tjänster för undervisning låg en bit under 56. Detta betyder också att elever per lärare är högre än i statistiken eftersom en hel del lärare inte undervisade. Andelen som leder i stället för undervisar närmar sig 10%.
Det står ock i lagen att en rektor måste ha utbildning för sitt uppdrag och om den som blir rektor och inte har en sådan utbildning måste kommunen eller företaget för privata skolor se till att personen får det för att kunna arbeta som rektor. Då de biträdande rektorerna före 2011 anställdes var de i lagens mening rektorer med beslutanderätt som kunde delegeras av rektor och därför måste även de ha en rektorsutbildning i samband med anställningen. Idag finns inga biträdande rektorer mer än som beteckning. Men, kommunen skickar de lärare som är rektors ställföreträdare på rektorsutbildning, ännu ett tecken på att Gävle kommun missade skollagen 2011.
Ser vi till utbildningsnämnden delegationsordning har man dock insett vad som hände 2011 för inga beslut är delegerade till de som man annars kallar biträdande rektorer.
Då lärare skall ha utvecklingssamtal och lönesamtal samt när man skall utvärdera ”skolledningen” är det lärarkollegor som man för samtal med och det är också lärare som sätter lön på andra lärare. Vid utvärderingarna av bl.a. skolledningen (MAU) som sker med jämna mellanrum skall lärare utvärdera sin närmaste chef, alltså en rektors ställföreträdare, alltså en annan lärare och inte rektor som verkligen är allas chef, även detta en kvarleva från före 2011.
Men det kan ju inte fungera som lagen säger hävdar någon, inte kan rektor ha ansvar för över 60 lärare som i verkligheten är fler personer då inte alla arbetar heltid. Det är nog alldeles riktigt iakttagelse men det är vad lagen säger. Man skulle kunna dela skolan i flera delar med flera rektorer för varje del för att få det att fungera.
Det är givetvis utbildningsnämnden som är ansvarig för de underliga förhållandena.
Men gymnasiet skall inte klaga för inom grundskolan är det ännu underligare:
Ingen kommunal skola har en hel rektor vilket skulle kunna innebära att man hade rektorsvärvet som en del i en tjänst kombinerat med undervisning. Men så är det inte och det finns flera riktiga superrektor t.ex den som ansvar för Nynäs 0,4 tjänst, Hedesunda 0,1 Ytterharnäs 0,1, Solängen 0,3 och Anderberg 0,2. Men i verkligheten styrs skolorna av s.k. biträdande rektorer som är lärare. Varför inte utnämna lärare till rektorer på varje skola med en hel del undervisning i sin tjänst. Men det är som sagt utbildningsnämndens problem.
Ingen kommunal skola har en hel rektor vilket skulle kunna innebära att man hade rektorsvärvet som en del i en tjänst kombinerat med undervisning. Men så är det inte och det finns flera riktiga superrektor t.ex den som ansvar för Nynäs 0,4 tjänst, Hedesunda 0,1 Ytterharnäs 0,1, Solängen 0,3 och Anderberg 0,2. Men i verkligheten styrs skolorna av s.k. biträdande rektorer som är lärare. Varför inte utnämna lärare till rektorer på varje skola med en hel del undervisning i sin tjänst. Men det är som sagt utbildningsnämndens problem.
Läs artikeln på Gevaliensis | Till skoltidningen Gevaliensis