Nyheter från Sveriges alla skoltidningar på ett och samma ställe

Göteborg, Angeredswebben:

Mitt barn skall skyddas från förorten

2018-01-17 / Diana Kadir

Angeredswebben har länge velat att flera elever skulle vara delaktiga i att skriva artiklar och en dag fick vi krönikor från klass SA2a och SA2b. Krönikorna handlar om olika syn på förorten. Det kommer att bli en serie med krönikor. Vi tycker att det är viktigt att krönikorna publiceras för att det är berättelser inifrån, inte ur ett utifrånperspektiv. Texter från människor som bor här.

Avrättningarna blir allt fler i förorten, mer skrämmande eller otryggt än såhär blir det inte. Oavsett om det handlar om vilken hudfärg eller roll man har i samhället så är det oacceptabelt med kriminalitet då fler och fler inte vågar gå ut på en vanlig kvällspromenad i förorten utan att få otäcka tankar om våldtäkt eller skottlossning. Kan ni tänka er att det oftast är friska unga människor som gör detta? Borde inte bara sinnessjuka människor göra detta?

 

Då är vi här, mitt barn är 12 år gammalt, hösten är kommen. Jag var ute på en promenad och hörde skottlossningarna på nära håll. Skräcken sitter ännu kvar i min kropp. Något som är ännu mer skrämmande är statistiken. Tittar man på statistiken så har under 2 år 37 skjutningar skett i min förort varav 15 har varit mord. Nu hoppas jag att det inte bara väl är jag som tycker att det bara är poliser som skall ha vapen, eller? Varför har vi börjat leva i ett så skrämmande samhälle där man behöver tänka på att det faktiskt kan vara farligt och kanske själv bli utsatt, då menar jag att man kanske är på fel plats vid fel tidpunkt och blir skjuten istället för någon annan som skulle blivit det. Nu är det heller inte så att sådant bara sker i förorten. Det kan hända överallt. Men oftast brukar det faktiskt vara i förorten. 

 

Sedan tänker jag även på all dessa jobbristen vi haft under åren. Skall min son gå och söka jobb med den förortsbrutna svenskan han fått i förorten? Sorgligt att säga men det är oftast de människor med sådana brytningar som en arbetsgivare inte vill ha som arbetare. Varje gång jag går förbi ett litet gäng killar i 9-10 årsåldern så ploppar det fram en massa ord som Walla, hora och en massa annat absurt. Är det verkligen sådant man vill höra?

 

Utbildningarna här är också kassa om man jämför det med resten av landet. Detta kan bero på segregationen vi haft mellan invandrare och svenskar. Har man föräldrar som är svenska och gått på skola kan dom möjligtvis hjälpa till här o där med läxorna hemma men vad skall man göra om man har utländska föräldrar som inte har fått gå klart skolan på grund av krig i hemlandet? Kollar man återigen på statistiken i Angered så ligger arbetslösheten på 11,9%. Detta måste förbättras så det inte sprider sig till andra stora delar av landet.

 

Nu när mitt barn fortfarande är ett barn så är det betydligt mycket enklare att ha makten över honom. Enligt mig så är barnens trygghet kopplat till att man får synas men även höras, att vuxna ser en. Sköter man inte sig så säger vuxna ifrån. Det tror jag absolut inte man kan göra med en kaxig 17 åring som skall gå ut med grabbarna och hänga 11 på kvällen. Det hänger mycket på vad det är för tonåring också. Är hen bra uppfostrat så vet den själv vad som är rätt och fel utan att man ens blir tillsagd.

 

Får vi orten till ett bättre ställe så kan kanske marginaliseringen och segregationen trappa ner.

Skall jag fokusera på barn samtidigt som att ha skräcken i kroppen och samla mod för att springa ifrån ett gäng grabbar som attackerar mig? Dags att vakna upp Sverige. NEJ till vapen #läggnerdittvapen och JA till tryggheten och ett bättre Sverige!

 

 

 

 

Läs artikeln på Angeredswebben    |    Till skoltidningen Angeredswebben