Nyheter från Sveriges alla skoltidningar på ett och samma ställe

Göteborg, No Limit:

Tvåorna hann intervjua Åsa Lindhagen innan hon fick nytt uppdrag i regeringen.

2021-02-12 / Klass 2

Förvaltningsavdelningen
RK Kommunikation, A Kommunikation Victor Westergren victor.westergren@regeringskansliet.se
Frågor från klass 2 på Freinetskolan Bildochform i Göteborg till jämställdhetsminister samt minister för arbetet mot diskriminering och segregation Åsa Lindhagen

1. Varför vill du arbeta med jämställdhetsfrågor?
För mig är det en självklarhet att flickor och pojkar, kvinnor och män eller oavsett vem du är ska ha samma rättigheter och möjligheter. Men det är inte så idag. Till exempel så tjänar män mer pengar än kvinnor. För mig handlar det här mycket om rättvisa. Det tycker jag är jätteviktigt och något jag gillar att jobba med.

2. Hur många arbetar med jämställdhet i regeringen?
I regeringen är jag jämställdhetsminister, men hela regeringen är en feministisk regering. Det betyder att alla ministrar och alla som arbetar i Regeringskansliet ska arbeta med jämställdhet. I Regeringskansliet finns det omkring 4 600 anställda.
På Arbetsmarknadsdepartementet där jag arbetar finns det en särskild jämställdhetsenhet med 14 anställda och två praktikanter.

3. Hur är det att arbeta med jämställdhet?
Det är kul och något jag tycker är viktigt. Men det är också svårt, jämställdhet handlar om så många olika saker samtidigt. Det handlar till ?

4. Varför började du jobba i regeringen?
Jag var tidigare socialborgarråd i Stockholm, vilket man kan likna med att vara minister i en kommun. I Göteborg heter det kommunalråd och inte borgarråd. När regeringen skulle börja jobba för två år sedan frågade Isabella Lövin, som var Miljöpartiets språkrör, om jag ville bli jämställdhetsminister. Jag blev jätteglad och sa jag ja. Jag blev extra glad över att jag också fick ansvar för barnrättspolitiken. Tidigare har jag varit aktiv i Rädda Barnen och jag tycker att det är jätteviktigt att barn ska ha det bra.

5. Hemma hos mig bestämmer min mamma mer än mig. Varför? Är jag för liten?
Jag tycker att det är bra att man som barn får vara med och bestämma i olika frågor. Föräldrar brukar ofta bestämma i frågor som till exempel rör pengar. Men även om vuxna bestämmer så är det ofta bra att barn får vara med och säga vad det tycker. Jag tycker att vi vuxna och vi politiker ska bli bättre på att lyssna på barn.

6. Är det tufft att jobba där? Får du in många frågor?
Det är mest roligt att sitta i regeringen. Men det är också tufft, ibland måste jag jobba sent på kvällarna och jag får många frågor. Som tur är har jag kloka kollegor som kan hjälpa mig när jag inte själv vet svaret.

7. Är det många som protesterar mot erat parti och de frågor som du arbetar med?
När man jobbar med politik så finns det alltid människor och andra politiker som tycker annorlunda. Det är en del av jobbet. Jag tycker oftast att det är roligt att diskutera och debattera med människor som inte tycker som jag och mitt parti gör. Det vore hemskt att leva i ett land där man inte får tycka olika. Alla människor borde få säga vad de tycker.

8. Hur känns det att jobba för hela Sverige?
Jag tycker att det är spännande att jobba för ett helt land, så som man gör som minister. Innan coronapandemin så reste jag runt mycket i landet. Jag var flera gånger i Göteborg. Det saknar jag nu, när det inte går att resa på samma sätt som tidigare.

9. Hur kommer barnens rättigheter till?
Barnets rättigheter utgår från Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som från och med 1 januari 2020 gäller som lag i Sverige. Barnkonventionen innehåller många sorters rättigheter som gäller för alla barn. Alla som är under 18 år räknas som barn.
En viktig rättighet är till exempel att alla barn är lika mycket värda och att inga barn får bli diskriminerade eller bli sämre behandlade.
Ett annat exempel är att politiker, myndigheter och domstolar alltid ska tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer saker som gäller barn. Barnet har dessutom rätt att säga hur det vill ha det och vuxna ska lyssna på barnet när de bestämmer saker som påverkar barnet.
I barnkonventionen står det också att barn har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv innebär till exempel att barn ska få vård om de blir sjuka. Rätt till utveckling innebär att barn har rätt till en bra barndom, till exempel kan det handla om att barnet får trygghet och kärlek och möjlighet att leka och att gå i skolan.

10. Varför är det så viktigt med jämställdhet för dig?
För att alla ska ha samma rättigheter oavsett om de är flickor, pojkar, kvinnor eller män eller hur de än definierar sig. För mig är det en självklarhet att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter.

11. Hur gör ni för att minska diskriminering i Sverige och varför gör ni så?
Regeringen har ett mål som är ett samhälle fritt från diskriminering. För att skydda människor från diskriminering finns det en lag som heter diskrimineringslagen. I lagen står det att diskriminering är förbjudet om det beror på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

12. Hur hade du det när du var barn?
Jag hade det bra som barn och är uppvuxen i Norrtälje med en mamma, en pappa och en bror. Men när jag var liten hade jag problem med hörseln. När jag var fyra år och gjorde en hörselkontroll upptäckte de att jag inte hörde ljud som andra hörde och att jag hade nedsatt hörsel. Ofta hade jag svårt att höra när andra viskade eller pratade tyst. Idag har jag hörapparater och de fungerar jättebra.

13. Kostar det mycket pengar att förändra Sverige?
Ja, det kostar mycket pengar att förändra Sverige. Nu under pandemin har det behövts ännu mer pengar. Men det kan också kosta mycket att inte förändra. Om vi inte gör något åt klimatkrisen till exempel så kommer det att kosta väldigt mycket pengar.
I höstas så berättade jag och finansminister Magdalena Andersson om budgeten för barn. Den går att se här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/presstraff-for- barn-om-budgeten/

Läs artikeln på No Limit    |    Till skoltidningen No Limit