2025 år viktigaste händelser - Europa attackeras från öst och väst

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna i EU och Europa under 2025.

Januari – “förkrigstider”

Året inleddes med att EU-kommissionen varnade Trumpallierade Elon Musk för att hans planerade direktsändning på X med ledaren för tyska högerextrema AfD. Upplägget riskerade bryta mot EU:s nya digitala regler och ge AfD en orättvis fördel gentemot sina politiska motståndare inför ett parlamentsval.  

Sveriges nyligen avgående EU-kommissionär Ylva Johansson ansåg att landets inflytande i EU hade minskat.

– Absolut, det är min bild. Vi har förvånansvärt uselt inflytande i förhållande till vad vi borde ha, sade Johansson. Hon föreslog att svenska politiker och andra borde jobba med långsiktiga frågor som förenar. 

Till mångas förvåning gjorde den tillträdande amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, liksom 2019, anspråk på danska Grönland. Trump hotade även Danmark, som avvisade kravet, med strafftullar om de inte gick med på att avsäga sig ön. Sverige, Tyskland och Frankrike uttalade sitt stöd till Danmark. Den dåvarande tyske förbundskanslern Olaf Scholz betonade att gränser inte får flyttas med våld.

Vid samma tillfälle sade Donald Trump att Natoländernas försvarsutgifter borde ligga på fem procent av BNP per år. 

Finlands statsminister uttalade sig positivt om EU-gemensamma försvarslån såsom Danmark gjort tidigare medan Sverige sade nej. Några veckor senare öppnade finansminister Elisabeth Svantesson (M), med hänvisning till världsläget, för att EU-lån ändå var en möjlighet: “– I det här läget tror jag inte att man ska utesluta någonting, sade hon. 

Med några dagars mellanrum deklarerade överbefälhavaren Michael Claesson att Sverige befann sig i förkrigstid och statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev läget som att “det är inte krig men det råder inte heller riktig fred”.

Till mångas bestörtning sade Donald Trump att han sympatiserade med den ryska ståndpunkten att Ukraina inte borde vara en del av Nato och att han “förstod deras känslor” kring det. 

Samtidigt framgick det att Trumps vallöfte om att avsluta kriget i Ukraina inom ett dygn inte varit seriöst och att siktet nu snarare var inställt på 100 dagar.  

Natofartyg började att bevaka viktiga undervattenskonstruktioner i Östersjön efter flera kabelbrott och misstänkt sabotage. Alla kabelbrott var dock inte sabotage.

Förra året blev det varmaste året som någonsin uppmätts, meddelade EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. För första gången översteg den globala medeltemperaturen 1,5 grader över förindustriell nivå.

För svensk del kom positiva nyheter när EU-domstolens generaladvokat föreslog EU-domstolen att helt underkänna EU-direktivet om tillräckliga minimilöner med hänvisning till att EU inte får besluta om löner i medlemsländerna. När domstolen sedermera i november kom med slutlig dom blev underkännandet dock begränsat till två specifika delar av direktivet. Det betyder att EU får fortsatt reglera levnads- och arbetsvillkor även om det kan beröra löner. Därmed var en långvarig tvist om olika lönebildningsmodeller i EU över för den här gången.

Från Storbritannien kom nyheten att det tidigare Brexitpartiet, högernationalistiska Reform UK, i en opinionsmätning hade blivit jämnstort med socialdemokratiska Labour och större än det konservativa Tory-partiet. 

EU och Mexiko, vars årliga handel uppgår till över 100 miljarder euro, presenterade ett uppdaterat frihandelsavtal med fler slopade tullar som följd. När avtalet väl godkänts antas EU:s export till Mexiko öka med 75 procent. 

Den ryska terrorbombningen i Ukraina, i strid mot internationell rätt, fortsatte som tidigare. Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, uppgav FN. Samtidigt gjordes den första stödutbetalningen G7-ländernas gemensamma låneinitiativ till Ukraina baserat på räntan på frysta ryska tillgångar. Sverige gav sitt dittills största militära stödpaket till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslog att utländska styrkor skulle stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. En vädjan som dock klingade ohörd i de europeiska huvudstäderna.

Februari – USA chockade Europa

I februari chockade USA:s ledning omvärlden och allierade med tullar, hårda angrepp på Ukrainas president och oönskade närmanden till Ryssland. I FN röstade USA med Ryssland mot Ukraina.

Vad som kan kallas det amerikanska tullkriget inleddes med att Donald Trump höjde tullarna för Kanada, Mexiko och Kina. Han hotade också att införa tullar mot EU, som exporterar 21 procent av sin totala varuexport till USA. Syftet var att tvinga fram politiska och ekonomiska eftergifter till USA från andra länder och samtidigt fylla på den amerikanska statskassan.  

Danmark och Tyskland ville se ett tydligt EU-svar medan andra var försiktigare. 

– Jag vill inte starta ett krig, jag vill starta förhandlingar, sade Finlands statsminister Petteri Orpo. Polens premiärminister Donald Tusk kallade situationen "en grym paradox" när allierade hamnar i konflikt under en tid av ryskt hot och kinesisk expansion.

USA aviserade inom kort de första tullhöjningarna riktade mot EU – 25 procent tull på stål- och aluminiumimport. EU lovade motåtgärder. 

Några veckor senare kom beskedet att USA även ska införa generella tullar på 25 procent på varuimport från EU och EU lovade på nytt motåtgärder. President Trump gick även till hårt angrepp mot EU som handelspartner och påstod, utan vidare bevisning, att unionen bildades "för att sabba för USA".

Donald Trump meddelade att han ville ha tillgång till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till landet, något Ukraina även föreslagit. Samtidigt ville han att Europa skulle betala för de amerikanska vapen som gavs till Ukraina. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj öppnade för samtal med den ryske ledaren Vladimir Putin.

Inget Krim, inget Nato och inga USA-soldater på plats. Det blev USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth första besked när han kom till Bryssel. Och dessa krav kom sedan att upprepas under året.

Samma dag meddelade Vita huset att Trump haft ett långt telefonsamtal med Putin och att omedelbara fredsförhandlingar var förestående.  

– Jag tror vi är på väg mot fred. President Putin vill ha fred, president Zelenskyj vill ha fred och jag vill ha fred, sade Donald Trump. 

I ett gemensamt uttalande från Frankrike, Tyskland, Polen, Italien, Spanien, Storbritannien och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas senare på kvällen underströks att Europa måste vara en del av förhandlingarna och att Ukraina måste få "starka säkerhetsgarantier".

– Vi accepterar inte en uppgörelse utan oss, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen manade till krafttag och föreslog ett "massivt försvarspaket" och att påskynda Ukrainas anslutningsprocess till EU.

– Nu är det dags att flytta berg, sade von der Leyen.

Sex dagar efter telefonsamtalet mellan Trump och Putin hölls den 18 februari det första mötet mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans ryske motsvarighet Sergej Lavrov i Saudiarabien. 

Marco Rubio var efteråt övertygad om att Ryssland var "villigt att börja engagera sig i en seriös process" men att fred skulle innebära eftergifter från alla sidor.

– Jag tror att jag har makten att avsluta detta krig, sade Trump efter mötet.

Det amerikansk-ryska mötet fick Frankrikes president Emmanuel Macron att kalla till akut krismöte. En fråga var att placera ut europeiska trupper i Ukraina, ett förslag Macron väckt ett år tidigare. Parismötet visade dock att enigheten var större i frågan om militär upprustning i EU än i att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal. 

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) kallade till ett brådskande möte med riksdagspartierna. 

– I det här mycket allvarliga läget behöver vi i Sverige samlas och sluta upp bakom Ukraina, sade utrikesministern.

Donald Trump anklagade Ukraina, felaktigt, för att ha startat det ryska kriget.

– Ni borde ha avslutat kriget för tre år sedan. Ni borde aldrig startat det, sade presidenten till Ukraina från sitt residens Mar-a-lago.

Efter att statsminister Ulf Kristersson haft ett digitalt möte med andra europeiska ledare sade han att det var "fullt möjligt" för Europa att ersätta det amerikanska stödet till Ukraina. Kristersson lyfte fram tre huvudpunkter från mötet: fred genom styrka, att freden måste vara hållbar över tid och att fler länder snabbt måste rusta upp sina försvar.

Tidningen Politico listade upp 29 gånger som den menade att USA:s president Donald Trump under en månad gjort eftergifter gentemot Ryssland när det gäller Ukraina. 

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina införde EU sitt 16:e sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattade skärpta sanktioner mot ryska banker, den ryska skuggflottan och förbud mot viss teknikexport.

USA:s vicepresident, högerpopulisten JD Vance, gick han till hårt angrepp mot de europeiska länderna vid ett möte i München.

– Hotet jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån, sade Vance och kritiserade de chockade europeiska åhörarna för att ignorera folkets vilja, upphäva val, ignorera religionsfriheter och inte agera för att stoppa illegal migration. Elon Musk, blev extatisk och publicerade på X: ”Make Europe Great Again! MEGA, MEGA, MEGA.”

Enligt olika expertindex hamnade dock USA efter många europeiska länder när det gäller graden av demokrati och pressfrihet.

Den breda mitten i Europaparlamentet, kristdemokratiska och konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala Förnya Europa och de gröna sade i ett gemensamt uttalande att "Europa kan inte längre helt lita på att USA försvarar våra gemensamma värderingar och intressen".

När FN:s generalförsamling återigen tog ställning i skuldfrågan som man gjort flera gånger tidigare under det ryska angreppskriget mot Ukraina röstade USA och Ryssland tillsammans med flera så kallade skurkstater samt Ungern och Israel emot. 93 länder stödde resolutionen, 18 röstade nej och 65 avstod. Det var en dramatisk minskning från de 141 länder som stödde en liknande resolution för två år tidigare.

Februari avslutades med historiska skandalscener från Ovala rummet där den inbjudna gästen president Volodymyr Zelenskyj, som hade med sig ett mineralavtal, blev verbalt angripen och förödmjukad av president Trump och hans vice president Vance inför öppen ridå.  

Flera länder däribland Sverige uttalade efteråt sitt stöd till Ukraina och EU:s utrikeschef Kaja Kallas summerade: "I dag blev det klart att den fria världen behöver en ny ledare…”. 

Andra händelser i februari

USA:s beslut att omedelbart lägga ner biståndsmyndigheten USAID befarades ge negativa konsekvenser i Europa. Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) varnade för allvarliga konsekvenser, särskilt för stödet till Ukraina.

Sverige, Danmark, Finland, Österrike och Nederländerna röstade nej till en rekommendation till Europaparlamentet att ge kommissionen ansvarsfrihet för 2023 års budget på grund av fel i budgeten låg över acceptansgränsen för fel på 2 procent. 

En vetenskaplig analys över EU:s klimat- och miljöarbete gav resultatet att bara 21 procent eller 32 av 154 bindande och icke-bindande klimat- och miljömål är “på rätt spår”.

Antalet personer som för första gången sökte asyl i något EU-land minskade under januari och februari med 24 respektive 23 procent jämfört med samma månader 2024.

Mars – det europeiska svaret   

I mars började européerna att återhämta sig efter den inledande chocken med Donald Trumps nya presidentperiod. Tullar, försvarspolitik och Ukraina blev månadens huvudrubriker.

– Vi måste förvandla Ukraina till ett stålpiggsvin som är oätbart för potentiella inkräktare, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Uttalandet kom efter att ledare från Europa och Kanada möttes i London för att ta fram en fredsplan för Ukraina och skapa en "koalition av villiga" länder för att garantera och försvara en framtida fredsuppgörelse. Till Londonmötet kom 15 villiga länder, däribland fyra nordiska.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att Ukraina var redo att arbeta snabbt för att få ett slut på kriget samtidigt som han beklagade mötet med president Trump med att det “gick inte som det var tänkt. Det är beklagligt att det blev så här. Det är dags att göra saker rätt.” 

Med samtliga riksdagspartier bakom sig kunde statsminister Ulf Kristersson ge Sveriges stöd till EU:s nya fempunktiga försvarsplan som antogs enhälligt av EU-toppmötet för att mobilisera närmare 800 miljarder euro genom nya budgetregler inklusive 150 miljarder euro i nya lån.

Den franske presidenten Macron öppnade för att låta Frankrikes kärnvapenarsenal skydda andra europeiska länder. Polens dåvarande president Andrzej Duda uppmanade USA att flytta kärnvapen till Polen i avskräckande syfte.

USA avbröt det för Ukraina så viktiga underrättelsesamarbetet som anses avgörande för landets bekämpning av ryska styrkor inklusive varningar mot inkommande robotar. Beslutet följde efter att Trump-administrationen tidigare också pausat militärt bistånd till Ukraina. 

En uppgift gjorde gällande att Donald Trump kunde komma att återkalla flyktingstatusen för 240 000 ukrainare som flytt till USA. 

Med några dagars mellanrum kom först uppgifter från Reuters om att USA ska se över möjligheterna att lätta på sanktionerna mot Ryssland till att de i stället ska utökas.

USA:s president Donald Trump sade att han inte kommer att försvara europeiska Nato-länder som inte betalar sin del av försvarsutgifterna.

Från Saudiarabien kom beskedet att Ukraina och USA efter förhandlingar kommit överens om att föreslå Ryssland en omedelbar 30-dagars vapenvila och att Ukraina är redo för direkta förhandlingar med Putin. USA lovade dessutom att återupptar sitt militära stöd inklusive underrättelsesamarbetet med Ukraina – en första framgång för Ukraina sedan Donald Trump tillträdde. Ryssland avvisade förslaget.

Kriget mellan Ukraina och Ryssland fortsatte i oförminskad styrka. Ukraina backade i ryska Kursk enligt uppgift på grund av USA:s avbrutna underrättelsestöd till Ukraina, vilket då skulle vara ett passivt men verksamt stöd för Ryssland från USA. Ryssland attackerade civila mål med drönare i miljonstäderna Kiev och Charkiv. Ukraina genomförde krigets hittills största drönarattack mot den ryska huvudstaden vilket fick samtliga flygplatser att stänga, även bostadshus uppges ha skadats.

När koalitionen av villiga länder åter möttes hade fler länder tillkommit och det var tydligt att medan Storbritannien och Frankrike förespråkade truppnärvaro i Ukraina, var andra mer försiktiga.

– Det finns allt från noll till 50 olika sätt att hjälpa till. Soldater på marken är bara ett sätt, sade Finlands president Stubb efteråt. Men inom kort sade sig fler, däribland Sverige, villiga att skicka trupp.

USA:s president Donald Trump misslyckades trots flera veckors upprepade telefonmöten och en serie politiska eftergifter att få med Rysslands diktator Vladimir Putin på en villkorslös vapenvila i 30 dagar. Ändå kallade Trump telefonsamtalet den 18 mars för "väldigt bra och produktivt". Efter samtalen skickade Ryssland in en ny våg av drönarattacker över ukrainska städer.

En opinionsundersökning i nio EU-länder visade att en majoritet oroar sig för att det kan bli krig de kommande åren och att Donald Trump är "Europas fiende".

Utan att ange orsak drog sig USA ur det internationella samarbete för att utreda Rysslands och andras krigsbrott i Ukraina.

Nya amerikanska förhandlingar om begränsad vapenvila mellan Ryssland och Ukraina inleddes i Saudiarabien med fokus på Svarta havet och energiinfrastruktur. Samtidigt fortsatte striderna och Ryssland genomförde omfattande drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer

Vid det tredje toppmötet för "koalitionen av villiga" länder, som samlade 31 länder i Paris, antogs tre huvudspår: vikten av en stark ukrainsk armé, att bilda europeiska säkerhetsstyrkor – där de dock inte var eniga – och vikten av militär upprustning. 

En sammanställning av handeln mellan Ryssland och EU visade att EU bara under årets första kvartal importerade varor från Ryssland till ett värde av 8,7 miljarder euro, motsvarande 97 miljarder svenska kronor. Pengar som stärkte den ryska krigsekonomin.

Det amerikanska tullkriget mot EU sattes i verket i mitten av mars med 25-procentiga tullar på produkter som innehåller stål och aluminium. EU svarade med mottullar från 1 april. Men innan månaden var slut kom nya tullbesked från USA att biltullarna mot EU skulle höjas från 2,5 procent till 25 procent.

Donald Trump upprepade sina anspråk på Grönland. Krav som åter avvisades av Grönland och Danmark.

Andra händelser i mars

En granskning av EU:s revisorer visade att mångmiljardsatsningarna från EU:s coronafond bara delvis löst arbetsmarknadsproblemen i medlemsländerna. Endast fyra länder hade i stor utsträckning åtgärdat de problem som EU pekat ut. För hälften av de nationella reformerna saknades bevis på konkreta resultat. En annan revisionsutredning kring coronafonden visade att reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd inte följts och att vissa länder, i synnerhet Frankrike och Spanien, inte begärt tillbaka felaktigt utbetalda bidrag.

I elfte timman, innan det nyvalda tyska parlamentet tog plats, beslutade förbundsdagsledamöterna att godkänna ett mångmiljardspaket med nya klimat- och infrastruktursatsningar. Något som redan innan drev upp långa räntor i Europa samtidigt som tyska försvarsaktier rusade.  

EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter i EU undertecknade ett avtal som ska stärka fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i utformningen av arbetsmarknads- och socialpolitik i EU.

Europaportalen avslöjade att EU-kommissionen har 43 pågående rättsutredningar riktade mot Sverige för bland annat bristande regelefterlevnad. 

Den svenska regeringens nya klimat- och skogspolitik fick kritik av OECD. Statliga Klimatpolitiska rådet sade, som ett år tidigare, att regeringens politik inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030. 

Från EU:s jordobservationsprogram Copernicus kom det dystra beskedet att mars 2025 blev den varmaste marsmånaden hittills i Europa.

Marine Le Pen från det franska högerextrema partiet Nationell samling fälldes för förskingring av EU-bidrag för motsvarande cirka 30 miljoner kronor och dömdes till fyra års fängelse och fem års förbud att kandidera i val. Domen, om den står sig efter överklaganden, innebär att hon inte kan ställa upp i presidentvalet 2027. Hennes efterföljande attacker mot domstolen föll inte i god jord enligt opinionsundersökning.

April – det amerikanska tullkriget 

EU-kommissionen presenterade en trepunktsstrategi för att möta nya amerikanska tullar: att försöka förhandla med USA, att öka handeln med andra länder och att fördjupa EU:s inre marknad. 

– Vi kommer att svara gemensamt i EU, sade statsminister Ulf Kristersson och tillade att EU och Sverige står väl rustat inför president Donald Trumps tullar.

Några dagar senare annonserade USA nya tullar mot stora delar av världen, undantaget Ryssland och Belarus. EU:s varuexport till USA skulle drabbas av 20 procents tullar, som efter bara 13-timmars verkan sänktes av Trump till 10 procent för 90-dagar, förutom redan beslutade 25-procentiga biltullar och 25-procentiga tullar mot varor som innehåller stål-och aluminium. EU utlovade och förberedde motåtgärder.  

USA:s president Donald Trump avvisade EU:s erbjudande om nolltullar på industrivaror och krävde istället att EU skulle köpa amerikansk energi för 350 miljarder dollar för att undvika de nya tullarna. Beloppet var ett oblygt försök från Trump sida för att kompensera ett varuhandelsunderskott mellan USA och EU på 157 miljarder euro med mer än det dubbla beloppet.

EU-länderna pausade sina tullar mot den amerikanska stål- och aluminiumtullen i 90 dagar. 

Summa summarum: USA införde tre tullar mot EU medan EU den 10 april pausade sin hittills enda svarstull i 90-dagar. 

En grupp på 50 republikanska och demokratiska senatorer föreslog ett sanktionspaket som skulle drabba Ryssland och länder som köper dess olja om Putin vägrar att delta i seriösa förhandlingar om vapenvila.

Natos generalsekreterare Mark Rutte sade efter försvarsalliansens utrikesministermöte i Bryssel att Nato fortfarande ser Ryssland som "det största hotet mot alliansens säkerhet" och att Ukrainas väg mot Nato-medlemskap är "oåterkallelig".  

– Vi kommer att veta tillräckligt snart, inom veckor, inte månader, om Ryssland är seriöst med fred eller inte. Jag hoppas de är det, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio efter Natomötet.

En ny rysk terrorattack riktad mot civila ukrainare i ett bostadsområde dödade nio barn och 11 vuxna. Att använda kraftfulla vapen mot mål utan militär närvaro uppvisar en total likgiltighet för civila, sade FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Volker Türk och tillade att det skulle kunna handla om krigsbrott.

En vecka senare kom nästa ryska terrorattack mot civila där ryska robotar slog ner i den ukrainska staden Sumy och minst 34 personer dödades och 117 skadades. EU:s utrikesministrar fördömde attacken.

– Vi måste konstatera att [Ryssland] fortsätter kriget med en ofattbar brutalitet, sade Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger. En amerikansk reaktion på Sumyattacken uteblev.

Ytterligare en vecka senare kom uppgifter om att USA lagt fram “ett sista erbjudande” till Ukraina som i mångt och mycket ger den ryske diktatorn det han vill ha av Ukraina för att sluta fred. Detta är ett upplägg som USA kommer att återkomma till under året.   

EU:s utrikeschef Kaja Kallas konstaterade USA:s ovilja att pressa Ryssland.

– De har verktyg i händerna att använda, faktiskt, för att pressa Ryssland. De har inte använt de verktygen, sade hon och ifrågasatte det amerikanska agerandet.

Ukrainska och europeiska företrädare presenterade ett eget förslag till fredsavtal för Ukraina som beskrevs som den mest samordnade diplomatiska insatsen för att stoppa kriget sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022. Motförslaget innehöll bland annat krav på "robusta säkerhetsgarantier" där USA ingår med ett "artikel 5-liknande avtal". Ståndpunkterna i förslaget kommer sedan att upprepas under året.

För första gången sedan skandalmötet i Vita huset möttes Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump öga mot öga i ett samtal i Rom i samband med påve Franciskus begravning. Enligt amerikanska företrädare en ”mycket produktiv diskussion”. 

Dagen efter uttryckte Donald Trump en växande frustration över Rysslands fortsatta attacker mot Ukraina samtidigt hävdade han att en fredsuppgörelse fortfarande är inom räckhåll.

– Jag vill att Putin slutar skjuta, sätter sig ner och skriver under ett avtal, sade Trump.

Andra händelser i april

EU-länderna beslutade att pausa vissa hållbarhetskrav för företag mellan ett och två år.

EU-kommissionen beslutade att företrädare som reser till USA ska ha tillfälliga telefoner och enkla datorer för att undvika spionage. Åtgärden har tidigare använts för resor till Kina och Ukraina.

De amerikanska internetjättarna Apple och Meta fick böta motsvarande fem miljarder respektive två miljarder kronor för att de på olika sätt försökt att begränsa kunder och andra företags rättigheter och valmöjligheter kopplade till deras internettjänster.  

Ett omfattande strömavbrott lamslog stora delar av Spanien och Portugal under 16 timmar. Först visste man inte orsaken till avbrottet, senare framkom att det sannolikt var en kombination av programmeringsfel, dålig planering och otillräcklig elförbindelse för backup via Frankrike. 

Ungern beslutade, i strid mot EU:s regler, att begränsa demonstrations- och mötesfriheten i samband med Pride och andra hbtqi-evenemang. 20 EU-länder uttryckte senare en "djup oro" över Ungerns nya lagstiftning och uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder.

– Mötesfriheten är en grundläggande rättighet. Den måste skyddas och upprätthållas i alla lägen, sade EU:s justitiekommissionär Michael McGrath.

Ungern beslutade att lämna Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Domstolens uppgift, som stöds av bland andra EU, är att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten, brott mot krigets lagar. Det ungerska beslutet kan strida mot EU-fördraget som kräver att medlemsländer "aktivt och förbehållslöst" stödjer unionens utrikes- och säkerhetspolitik. 

EU-domstolen förbjöd Malta att sälja medborgarskap, som även ger EU-medborgarskap, i utbyte mot investeringar, så kallade gyllene pass.  

En analys från EU:s revisionsrätt prognostiserade att EU sannolikt missar sitt mål att 20 procent av världens halvledare ska tillverkas i EU senast 2030 – snarare blir det knappt 12 procent menade revisorerna. 

Maj 

USA:s president Donald Trump godkände export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina efter att ett mineralavtal undertecknats mellan länderna där USA delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver. Mineralavtalet framstod som betryggande för Ukraina sade en svensk expert efteråt.

EU-kommissionen presenterade en plan för att helt avveckla unionens import av rysk energi senast 2027. Ett drygt halvår senare blev lagstiftarna, Europaparlamentet och ministerrådet överens om detaljerna. I uppgörelsen lovade även EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om att senast 2027 fasa ut importen av rysk olja.

Efter att först ha misslyckats med fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24-timmar och sedan med en 30-dagar vapenvila inom Trumps första 100 presidentdagar lanserade USA vice president J D Vance ett tredje upplägg, utan tidsfrister, för att få slut på kriget i Ukraina där parterna själva ska ta större ansvar.

Dagen efter krävde USA:s president Donald Trump åter ett "ovillkorligt" eldupphör i Ukraina under 30 dagar. 

I den ukrainska staden Lviv möttes ministrar från närmare 20 europeiska stater att ge sitt politiska godkännande för en specialdomstol, inom ramen för Europarådet, för att när det blir möjligt åtala Rysslands diktator Vladimir Putin och andra högt uppsatta tjänstemän och politiker för så kallat aggressionsbrott mot Ukraina.  

Därefter möttes ledarna för Frankrike, Polen, Tyskland, Storbritannien och president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Under besöket föreslog de en 30 dagar lång ovillkorlig vapenvila och Zelenskyj sade sig redo att möta Putin några dagar senare i Turkiet, något Putin hade öppnat för. Men när det kom till kritan uteblev Putin.

Enligt medierapporteringen gick det amerikanska vapenvileförslaget ut på att ge Ryssland rådighet över de cirka 20 procent av Ukraina som landet olagligt ockuperar, inklusive ett direkt amerikanskt erkännande av ukrainska Krim som ryskt område samt upphävda amerikanska sanktioner mot Ryssland. 

EU-länderna antog det 17:e sanktionspaketet mot Ryssland, det andra av fyra sanktionspaket som kommer att antas under året. Sanktionerna i maj riktade sig särskilt mot den ryska skuggflottan och oljeindustrin.

Donald Trump hävdade att Ryssland och Ukraina "omedelbart" skulle inleda fredsförhandlingar, men signalerade också att USA inte kommer agera medlare. Samtidigt meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att ett högnivåmöte mellan Ukraina, Ryssland, USA, EU och Storbritannien övervägs.

President Trump sade enligt mediauppgifter till europeiska ledare att Putin inte var redo att avsluta kriget i Ukraina. Trots europeiska ledares påtryckningar avböjde Trump att införa nya sanktioner mot Ryssland.

Den ryska krigsterron fortsatte med den hittills största attacken mot ukrainska städer där 367 missiler och drönare som träffade 30 städer. Minst tolv personer dödades och dussintals skadades.

Som en reaktion på den fortsatta ryska terrorn hävde USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike de kvarvarande restriktioner på hur långt in i Ryssland Ukraina får använda de långdistansrobotar som länderna tillhandahåller. 

Ryska försvarsministeriet meddelade att de skjutit ner nästan 300 ukrainska drönare i tretton ryska regioner, enligt ukrainska uppgift inriktade på ryska flygplatser.

EU-kommissionen föreslog att unionen förberedde mottullar som kan sättas in i fall att de pågående förhandlingarna med USA inte gav ett acceptabelt resultat. EU-listan över möjliga tullar var 218-sidor lång men ändå betydligt mindre i värde än motsvarande amerikanska tullar.

EU:s handelsministrar uttryckte i mitten av maj försiktig optimism om att nå en förhandlingslösning för att minska eller ta bort de amerikanska tullarna som infördes i april. 

Den amerikanske presidenten Donald Trump hotade plötslig EU med 50-procentiga tullar från 1 juni på alla varor. Uttalandet fick omedelbar effekt på finansmarknaderna. Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa lät meddela att EU inte kommer att vika sig. Två dagar senare förlängde Trump fristen på nya tullhotet till den 9 juli.

Flera EU-regeringar uppmanade kommissionen att snabbt förhandla fram en handelsuppgörelse med USA för att undvika Donald Trumps hot om 50-procentiga tullar. Italien, Frankrike, Spanien, Irland och Belgien ville alla undvika konfrontation.

Andra händelser i maj

Tyska säkerhetstjänsten BfV meddelade att de klassar Alternativ för Tyskland (AfD), som fick 21 procent av rösterna i valet, som "bekräftat högerextremistiskt", en politisk position som strider mot konstitutionen. Några dagar senare tog man tillbaka sin nya klassifikation av partiet i väntan på en domstolsprocess.

Pressfriheten i Europa fortsatte att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappade sin tredjeplats i världsrankingen.

Vid en och samma dag stämde EU-kommissionen Sverige till EU-domstolen i två olika fall - både kopplade till påstådda brister i svensk EU-rätt.  

Europa har nu det lägsta antalet liberala demokratier sedan Berlinmurens fall, enligt V-Dem-institutet. Georgien, Belarus och Storbritannien har under det senaste året nedgraderats på det Göteborgsbaserade forskningsinstitutets demokratiskala.

– Den globala vågen av autokratisering har pågått i 25 år och visar inga tecken på att avta, konstaterade rapportförfattarna.

EU-domstolen beslutade att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen enligt EU:s offentlighetsprincip måste lämna ut sina SMS-meddelanden som skickats till läkemedelsföretaget Pfizer angående inköp av coronavaccin. Därmed ogiltighetsförklarades kommissionens beslut att inte lämna ut meddelandena och deras påståenden att de av journalisten beskrivna meddelandena inte fanns. 151 journalister skrev i ett öppet brev till EU-kommissionen att de måste skärpa sig när det gäller att följa offentlighetsprincipen och rätten att få tillgång till EU-handlingar. Dagens offentlighetsprincip kom till under det svenska EU-ordförandeskapet 2001 och är ett konkret exempel på svensk EU-påverkan.

EU och Storbritannien förnyade samarbetet med en rad omfattande avtal som undertecknades vid ett historiskt toppmöte i London. Ledarna beskrev överenskommelserna som "ett nytt kapitel" i relationen efter brexit.

I Rumänien blev den oberoende borgmästaren i Bukarest, Nicușor Dan, överraskande landets nya president efter att ha vänt ett betydande underläge från första valomgången. I Rumänien har presidenten viktiga befogenheter och företräder landet på EU-toppmöten. Valet var en nytagning av ett tidigare presidentval från hösten 2024 som ogiltigförklarades efter anklagelser om rysk påverkan&l