Sista artikeln

Mina olika sidor har visats olika mycket under olika perioder på skolan. Det som har kvarstått är dock den delen av min identitet som visar på att jag faktiskt har gått här. För någon som inte har någon aning om vad Strandskolan är för någonting, vilket är majoriteten av alla människor här på jorden, kanske inte just det strålar igenom mig särskilt tydligt. Dock vet jag att alla som har gått på Strandskolan känner igen just den känslan. Den känslan som visar på en ganska stor men i det relativa en liten skola, där det finns genuinitet. Alla som jag nu gått i skolan med i cirka 10 år må jag inte känna från topp till tå, men jag har på något sätt ändå en känsla av gemenskap varje gång jag går in genom entrén.

För två månader sedan var jag säker på att jag var klar med Strandskolan, och gymnasiet hade aldrig varit mer lockande. Men jag kommer aldrig vara klar med Strandskolan.

Möjligen formellt, jag har gått ut grundskolan, men minnena och känslorna kommer alltid att finnas kvar.

Jag är tacksam för skolmaten som skolköket har lagat och anpassat till oss varje dag.

Jag är tacksam för att ha fått lärare och pedagoger genom åren som hjälpt mig bli den jag är. Jag är tacksam för allt engagemang av skolan som gjort tio stycken av alla mina år i livet till några jag aldrig kommer glömma. Jag är tacksam för alla människor jag haft med mig i klassrummen varje dag, som fyllt ut vardagen, även om jag inte tänkte på det på plats.

Jag har varit, är och kommer alltid att vara tacksam för att ha varit en del av detta.

Strandskolan kommer vara en del av mig, och jag har varit en del av Strandskolan.

Tack.

Klara Tryding