Nyheter från Sveriges alla skoltidningar på ett och samma ställe

Stockholm, Steriksnytt:

Midnight sun - förutsägbar men trots det otroligt berörande

2018-05-14 / Mikaela Wahren

Bildkälla: https://en.wikipedia.org/wiki/Midnight_Sun_(2018_film)#/media/File:Midnight_Sun_2017.jpg

Midnight sun, en romantisk dramafilm från 2018, är baserad på en japansk film med samma namn från 2006. Filmen är regisserad av Scott Speer och skriven av Eric Kirsten och hade världspremiär 23 mars 2018. 

Midnight sun är en tragisk kärlekshistoria om en 18 årig tjej vid namn Katie Price som lider av en ovanlig genetisk sjukdom kallad xeroderma pigmentosum. Sjukdomen innebär att bara en liten bit solljus kan leda till hennes död, och detta gör att hon lever isolerat i sitt hus med speciella fönster på dagarna och att hon bara går ut på nätterna. Filmen börjar med en klassisk berättelse om hur livet varit fram tills vi möter Katie. Hon berättar om hennes sjukdom, om att hennes största intresse är musik, att hennes dröm är att kunna vistas i solljuset och att hon är hopplöst förälskad i killen som varje eftermiddag det senaste 10 åren åkt förbi hennes fönster på sin skateboard.

En kväll när Katie sitter och sjunger på tågstationen precis som hon brukar dyker plötsligt Charlie upp, killen hon tittat på genom sitt fönster. Precis som i de flesta kärleksfilmer leder detta första möte till att Katie och Charlie blir hopplöst förälskade i varandra. Dock återstår problemet kring Katies sjukdom, något hon väljer att vänta med att berätta för Charlie då hon vill vara normal för en stund och inte bara någon med en sjukdom.

 Filmen blir tyvärr mycket förutsägbar, precis som många andra romantiska filmer riktade mot ungdomar. Man kan i många fall förstå vad som ska hända långt innan det egentligen har hänt, och egentligen kan man förutspå slutet bara av att se trailern. Storyn i sig själv känns ganska tråkig, det finns knappt någon ordentlig story och allt går väldigt fort fram. För att ta ett exempel kan man titta på Katie och Charlies relation, det hinner inte hända så mycket emellan dem vilket gör att man inte känner så starkt för deras relation och när man kommer till den sorgliga delen blir man mer påverkad av relationen Katie har till sin pappa och sin bästa vän.

Filmen är mycket kort, den har en speltid på endast 90 minuter, vilket ger en känsla av att den knappt hinner börja innan den tar slut. Allt detta tillsammans gör att allt som hänt innan det tragiska slutet glöms bort och att man, efter man sett filmen, mest känner sig besviken och inte kommer ihåg så mycket av vad man egentligen sett. Filmen ger en lätt känsla av att någon haft en bra idé men att man inte tänkt igenom iden eller hunnit lägga ner tillräckligt mycket tid på storyn som de hade önskats. Filmen berör men den hade kunnat beröra så mycket mer om man hade fått bli mer tagen av Katie och Charlies relation och om den relationen hade varit mer speciell.

Överlag, trots bristerna, är Midnight sun en film som inte lämnar någon oberörd. Slutet och relationen mellan Katie och hennes pappa är otroligt vacker och det är svårt att hålla emot tårarna hur mycket man än försöker. Om man har starka relationer till familjemedlemmar, vänner och partners är det dessutom lätt att känna igen sig i eller föreställa sig känslorna som karaktärerna visar. Denna film är om sagt inte en av dem med bäst story och innehåll men de är en av dem mest berörande filmerna jag sett.   

 

Läs artikeln på Steriksnytt    |    Till skoltidningen Steriksnytt