Nyheter från Sveriges alla skoltidningar på ett och samma ställe

Gävle, Gevaliensis:

Kokslovet som blev kvar

2019-02-21 /

Köldknäpp gav vinterlov

1940, den första krigsvintern började kall och kylig.
I Finland pågick vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, Polen hade redan fallit men i västeuropa märktes inte så mycket av att andra världskriget hade börjat. Utrikeshandeln minskade kraftigt redan hösten 1939 då vattnen runt våra kuster minerades och bulkvaror som koks, som kom från kontinenten, nådde vårt land i allt mindre utsträckning. I februari blev det riktigt illa.  Den ovanligt långvariga och kalla vintern gjorde att regeringen gick ut med en rekommendation om att stänga landets skolor för att spara på koks som var den tidens vanligaste värmekällan, åtminstone i städerna. Många skolor följde rekommendationen och stängde i en eller flera veckor. Kokslovet hade fötts.Under kriget fortsatte man att spara energi på detta sätt och då kriget tog slut 1945 bara fortsatte kokslovet av bara farten.

På Vasaskolan 
1940 följde man den kungliga kungörelsen om att skolan skulle vara stängd från den 4 mars till den 26 mars. En del av dessa lovdagar skulle återläsas varför examen låg en vecka senare än vanligt det året. 1941 hade man två dagar ledigt i februari som lästes in. 1942 hade man inga extra lovdagar på våren. 1943 ställdes undervisningen in veckan före påsklovet 23-27 mars och sedan fortsatte traditionen med extra lovdagar.


Varför vinterlov idagRedan under kriget hade skolgossarna särskilt vid gymnasierna hållits sysselsatta med vapenövningar, vid Vasaskolan genomfördes detta i regi av skolans Värntjänstförening. Efter kriget, då man fortfarande hade 6 skoldagar varje vecka, blev kokslovet ett lov då man kunde ägna sig och sportaktiviteter som hörde vintern till och sportlovet var fött. Många organisationer och kommuner hade omfattande och ambitiösa program för att aktivera eleverna under veckan. Senare har lovet ofta kallats februarilov då det på de flesta platser i landet infaller i februari. Idag hör man allt oftare zzzovlovet, en vecka att ta igen sig på efter en mörk och kall vinter. 

Man kan konstatera att sträng kyla faktiskt kan ha sina fördelas åtminstone den köldknäpp som inföll för 79 år sedan.
Under senare har allt fler debattörer hävdat att lovet kan tas bort och varför inte, en veckas längre sommarlov vore inte helt fel. 
 

Läs artikeln på Gevaliensis    |    Till skoltidningen Gevaliensis