Skärpt tonläge inför EU-toppmöte: Ryska drönare, klimat och utvidgning på agendan

Den senaste tidens ryska drönarkränkningar av polskt luftrum var den mest akuta frågan på mångas läppar när EU:s allmänna råd möttes i Bryssel på tisdagen. Polens biträdande EU-minister, Ignacy Niemczycki, anklagade Ryssland för medvetna provokationer och en del i en större hybridkrigföring.

– Detta var en avsiktlig handling. Det hände minst 19 gånger och några av drönarna skickades från Belarus, så detta är inget misstag, sade Ignacy Niemczycki inför mötet på tisdagen.

Han fick omedelbart stöd från flera håll. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz menade att händelserna är en medveten rysk strategi för att pröva unionen.

– Det här är ett försök från Putins sida att destabilisera Europa. Att hitta sprickor och på olika sätt testa oss, sade Jessica Rosencrantz.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna konstaterade att Ryssland nu attackerar Nato-länder och stärkte kraven på att snabbt få på plats ett nittonde sanktionspaket.

– Vi måste öka det hårda trycket på Ryssland. På EU-nivå måste vi anta det nittonde sanktionspaketet så snart som möjligt, sade Margus Tsahkna.

Det nittonde sanktionspaketet skulle presenteras denna vecka men kommer enligt Politico att skjutas på framtiden. Polens Ignacy Niemczycki menade att förseningen av sanktionspaketet beror på att EU-kommissionen vill göra det starkare.

Ungern blockerar Ukrainas EU-närmande
En annan djup spricka rör EU:s utvidgning. En överväldigande majoritet av medlemsländerna vill formellt inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Men processen blockeras av ett enda land: Ungern.

– Det är ingen hemlighet, det hänger på Ungern just nu. Det är det enda medlemslandet som blockerar det, sade Polens Ignacy Niemczycki.

Danmark, som är ordförandeland i EU, arbetar för att sätta press på Budapest, men förbereder också alternativa vägar för att hjälpa Ukraina om blockaden kvarstår. Ungerns EU-minister János Bóka avfärdade dock alla idéer om att gå förbi Ungern.

– Att kringgå medlemsländer i anslutningsprocessen är varken juridiskt eller politiskt möjligt, sade János Bóka.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz uttryckte sitt missnöje med situationen och kritiserade även kandidatlandet Serbien för landets demokratiska tillbakagång, vilket hon kallade ett "stort problem".

Kandidatlandet Albanien väntas dock gå vidare i medlemskapsprocessen och öppna ytterligare fyra så kallade förhandlingskapitel.

Klimatmål splittrar – ekonomi ställs mot miljö
När det kommer till EU:s klimatmål för 2040 är oenigheten också påtaglig. EU-kommissionen har föreslagit en utsläppsminskning på 90 procent, ett mål som bland andra Sverige stödjer under vissa villkor. Men flera tunga EU-länder, däribland Tyskland och Österrike, tvekar. De varnar för att ambitiösa klimatmål kan skada Europas konkurrenskraft och leda till avindustrialisering. Det danska EU-ordförandeskapet hade önskat att medlemsländernas klimatministrar kunde enas om 2040-målet under ett möte på torsdag. Frågan väntas nu bollas vidare till EU-toppmötet i oktober.

Den tyske statssekreteraren Gunther Krichbaum menade att ekologi och ekonomi måste balanseras och att det måste finnas en framtid för industrin i Europa. Österrikes EU-minister Claudia Plakolm kopplade frågan till det omstridda förbudet mot nya förbränningsmotorer från 2035.

Luxemburgs utrikesminister Xavier Bettel uttryckte frustration över den minskade klimatambitionen.

– Jag måste ärligt säga att för flera personer existerar inte klimatkrisen längre, sade Xavier Bettel.

Olika vägar i Mellanösternfrågan
Även i synen på konflikten mellan Israel och Palestina går medlemsländerna olika vägar. Luxemburg meddelade att man nästa vecka kommer att erkänna Palestina som stat, ett steg man tar då man anser att varken Israel eller Hamas vill ha fred.

Slovenien driver på för att EU gemensamt ska pausa sitt så kallade associeringsavtal med Israel, något man redan vidtagit nationella åtgärder för. Tyskland motsätter sig dock en suspendering av avtalet.

– Vi anser att vi skulle träffa fel personer om vi suspenderade associeringsavtalet nu, sade Gunther Krichbaum, och pekade på att många kritiska röster mot Israels regering finns inom den israeliska forskningsvärlden som skulle drabbas.

Diskussionerna under dagen kommer att ligga till grund för nästa toppmöte när EU:s stats- och regeringschefer möts i oktober.

Denna artikel och många fler som handlar om EU hittar du på www.europaportalen.se