Nyheter från Sveriges alla skoltidningar på ett och samma ställe

Tyresö, Strandaren:

Avslutningstal

2021-06-12 / Aleksandra Hellström

Min tid på Strandskolan har varit som en berg och dalbana. Jag minns den dagen jag klev in i Strandskolan för första gången nånsin i slutet av 4:an. Jag hade kommit hit för att prova på skolan innan jag skulle börja på hösttermin i 5:an. Min nervositet var väldigt hög då nästan allas blickar var vända mot mig när jag gick up för trappan till klassrummet på min första dag. dom flesta hade gått med varandra sedan 6-års, men allt var så nytt för mig alla människor och dom komplicerade avdelningarna med olika namn som jag fortfarande inte har lärt mig efter alla dessa år. Dock har min roll alltid varit lika oklar som avdelningarna.

Fast har ni någonsin vetat vad just er roll i klassen är? För att även fast min roll har varit väldigt oklar vet jag att den har ändrats ett par gånger sedan mellanstadiet. En sak är jag dock väldigt säker på, och det är att dom flesta nog förknippade mig med Anna samt såg på oss som om vi var samma individ men jag talar nog för oss båda när jag säger att vi ändå är väldigt olika. jag är dock väldigt tacksam att alltid ha haft henne bredvid min sida från början av min skolgång till slutet av den.

Så tack Anna för alla dom stunder vi har haft i den här skolan. Från att bli utskällda av Karin i mellanstadiet för något av våra 1000 olika bus, till att vi nu fortfarande är lika omogna som vi var i mellanstadiet. Självklart var det en trygghet att ha henne som man kände som ingen annan men samtidigt var det jobbigt, att ha så få nära vänner. Jag har lärt mig en hel del under denna tiden men den viktigaste lärdomen var att oavsett vad som hände, visste jag att alla taskiga kommentarer, namn och alla rykten var bara buller i bakgrunden. Det definerade inte mig, det förändrade inte vem jag var och viktigast av allt så förändrade det inte hur jag var mot andra.

Men nu har åkturen kommit till sitt slut efter alla dessa år på strandskolan i samma gamla korridorer, med samma gamla klassrum och samma gamla människor. Så nu ska jag äntligen få bryta mig ut ur den bubblan och börja om på nytt som jag också fick chansen att göra när jag började på denna skola.

Läs artikeln på Strandaren    |    Till skoltidningen Strandaren