Framtidens fritidsgård - Workshop med KTH

Studenter från KTH besökte Strandskolan i Tyresö den 12 november 2021 för att utvärdera Tyresö kommuns framtida fritidsgårdar och träffpunkter för ungdomar. Genom idéer om hållbar samhällsplanering samt stadsutformning kommer de att framföra/redovisa idéerna till kommunen. Strandskolans elever fick under denna workshop visa sin bild av en framtida drömfritidsgård, som sedan ska framföras men med mer verklighetsbaserade och realistiska idéer.
Detta kommer kommunen troligen att ta inspiration ifrån, vilket kan leda till nya eller förbättrade, samt fler fritidsgårdar. 

Under workshopen fick eleverna även redovisa sina ideer för klassen i form av bilder, planritningar och tankebubblor. Eleverna fick gå utanför sin “box” och ta ut svängarna ordentligt för att ge en bild av vad de önskade på bilden. Hela klassen var engagerade och ville mycket.  Vi som jobbar med Strandaren bad givetvis att få intervjua studenterna för att ta reda på mer om deras delaktighet i arbetet, samt bakgrunden till deras studerande på KTH. 

Tror ni att era workshops kommer få elever att bli mer engagerade i arbetet? 

Vi kommer att framföra era och våra idéer för kommunen, för att kommunen ska ta åt sig den kunskap vi fått reda på här om framtidsplaner kring fritidsgårdarna, men även experimentera med det eleverna önskar. Bland annat kommer vi att lyfta arbetet för Strandträffen. Så vi tror att det kommer att få en påverkan på kommunen. 

Kommer ni att ha flera workshops för flera skolor i Tyresö? 

Nej, utan vi har bara er klass, men vi har genomfört enkäter på Nyboda skola och Tyresö gymnasium. Vi tror definitivt att det kommer att vara ett arbetssätt för kommunen för att få reda på vad ni elever vill. I och med att de planerar för elevernas bästa så är det viktigt att de involverar eleverna i processen. Det är en demokratisk process, då era röster ska få komma fram och förhoppningsvis bli verklighet i form av nya eller ombyggda fritidsgårdar. 

Vad var det som tog er till KTH (alltså vad väckte ert intresse)?

Alla vi har olika bakgrunder och just nu så läser vi alla till en master, vilket är en avancerad nivå med utbildning på två år som ger en masterexamen. Så alla vi har pluggat tre år tidigare med olika inriktningar och vid olika universitet.
Till KTH och genom hela processen har vi tagit oss på olika sätt, men vi har funnit ett gemensamt intresse just för hållbar stadsutveckling. 

Vad skulle ni säga till unga som också vill söka in till KTH? 

Vi skulle säga att man borde göra det, då det är väldigt brett program på KTH. Dessutom så finns det mycket valmöjligheter, då man kan välja att inrikta sig på ett annat program än vad man valde i början. Man kan alltså ändra sig och behöver inte från början välja ett spår och hålla sig till det.

Har ni några pluggtips? 

Vi skulle säga att det är viktigt att skriva ner allt man behöver göra och veta. Det handlar också mycket om att planera.
En annan viktig sak är att inte skjuta upp sina arbeten det vill säga se till att det inte görs dagen innan. Att ta det lugnt och inte stressa kommer att hjälpa mycket och att inte låta plugget gå ut över ens hälsa. Det är också viktigt att veta att alla pluggtips inte fungerar för alla, så det är jätteviktigt att kunna identifiera vad som funkar för en själv. Vissa gillar att plugga ensamma, medan andra föredrar att jobba i par eller i grupp. Så det gäller att utgå utifrån sig själv och se vad som funkar effektivt för en själv. 

Vad har fått er motiverade till att fortsätta plugga? 

Vi är inne på vårt femte år nu, så motivationen har dippat, men framförallt så har motivationen varit att man tycker det är kul. Därför är det viktigt att man väljer något som man brinner för eller tycker är intressant. Då blir det inte jobbigt att plugga. Sedan kommer inte alla kurser som man tar vara jätteroliga, men det är det slutliga målet man har som ger motivation. 

Hur planerar ni upp er tid för att hinna med allt? 

Vi har bland annat ett möte varje måndag morgon där vi planerar upp vad vi behöver göra under veckans dagar.
För att kunna komma ihåg vad man ska göra varenda dag så är det bra att ha “att göra listor”. Det kan vara stora, men också små saker. Allt från att tvätta kläder till att göra klart en uppgift med en deadline. Sedan är det viktigt att man har ett belöningssystem. Att man belönar sig själv när man har gjort något. För då blir man motiverad att fortsätta. 

Skulle ni kunna berätta kort om hur ni kommer att påverka arbetet med fritidsgårdarna? 

Det är tre steg som vi kommer att utgå utifrån och det är att elever framför till oss vad de vill ha. Sedan kommer vi att försöka göra det lite mer verklighetsbaserat, alltså saker som är möjliga att göra. Till sist kommer vi att presentera förslagen för kommunen. Då de kan välja att ta inspiration av det eller inte bygga vidare på idéen. Vi önskar ju så klart att de ska ta inspiration av iallafall någon liten grej, vilket vi tror på. Att bygga nya fritidsgårdar i Tyresö är något vi arbetar med utefter att det finns ett behov att göra det. Därför hoppas vi ännu mer på att de tar till sig av det vi säger, just för att det är ett behov i Tyresö.  

Hur skiljer sig grundskolan från universitetet? 

Vi skulle säga att i grundskolan så brydde sig lärarna mer om en, då man kände de på ett djupare plan än vad vi gör nu. Det beror på att det är väldigt många på en föreläsning som resulterar i att vi inte presenterat oss för lärarna. Det gör att vi därefter inte får chansen att lära känna dem.

Vi som jobbar med Strandaren och alla vi som går i klass 8B på Strandskolan tackar så mycket för intervjun och workshopen. Lycka till i framtiden och hoppas att ni alla fyra lyckas ta er masterexamen.