Ministrar kräver hårdare tag mot Ryssland efter Kievattack

En våg av fördömanden och krav på skärpta åtgärder mot Ryssland mötte EU:s försvars- och utrikesministrar när de på fredagen samlades för ett informellt möte i Danmark. Bakgrunden är veckans ryska attacker mot civila i Kiev, där även EU:s delegationsbyggnad skadades. Händelsen har lett till en förnyad enighet om att öka pressen på Moskva.

– Dessa attacker visar att Putin bara förlöjligar alla sorters fredsansträngningar som görs. Det vi måste göra är att öka trycket på Ryssland, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas på väg in till mötet.

Hon bekräftade att ett nittonde sanktionspaket är under arbete och att alla förstår att tryck är det enda som fungerar. Paketet väntas enligt EU-kommissionen presenteras i nästa vecka. Bland förslagen som diskuteras finns åtgärder mot den ryska energisektorn och finansiella tjänster för att strypa tillgången till kapital. Irlands försvarsminister Simon Harris var inne på samma linje och menade att attacken mot delegationen inte kan få passera utan konsekvenser.

– Jag tycker att det är absolut nödvändigt att vi i EU nu överväger ytterligare sanktioner, sade Simon Harris.

Parallellt med sanktionsdiskussionerna ligger fokus på hur stödet till Ukraina kan trappas upp. Flera ministrar, däribland Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M), lyfte fram den så kallade danska modellen som går ut på att investera direkt i den ukrainska försvarsindustrin. Enligt Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen har Ukrainas försvarsindustri en total produktionskapacitet på 40 miljarder dollar, varav 17 miljarder är outnyttjad på grund av bristande finansiering.

– Det skulle ge omedelbar stridskraft med detsamma, och det skulle också vara vapensystem som kan levereras inom månader, inte år, sade Troels Lund Poulsen.

Den danske ministern drog även en historisk parallell för att understryka allvaret i situationen och misstron mot Rysslands intentioner.

– Jag är djupt bekymrad för att Putin leker [katt och råtta] med det internationella samfundet. Att vi ser något av det som vi såg i slutet av 30-talet med Chamberlain som stod och trodde att det var fred i vår tid och så slutade det med ett fullskaligt krig, sade Troels Lund Poulsen som inte tror att Putin vill ha ett fredligt slut på kriget.

Splittring kring säkerhetsgarantier
En av de mest komplexa frågorna på agendan är framtida säkerhetsgarantier för Ukraina, inklusive möjligheten att skicka fredsbevarande trupp till landet. Här går en tydlig skiljelinje mellan medlemsländerna.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur sade att Estland är redo att bidra med en enhet i kompanistorlek omedelbart efter en vapenvila och var tydlig med att väst inte ska låta sig dikteras av Moskva.

– Det är inte Ryssland som kan säga vad vi gör i Ukraina, sade Hanno Pevkur.

Även Litauen, Lettland, Sverige och Belgien är öppna för att bidra till en sådan insats. För att den ska bli verklighet pekade dock flera ministrar på att USA måste vara delaktigt. Sveriges Pål Jonson menade att ett amerikanskt engagemang är viktigt för att ge en närvaro från "de villigas koalition" nödvändig tyngd.

På andra sidan står en grupp mer skeptiska länder som pekar på de stora riskerna. Österrikes försvarsminister Klaudia Tanner avfärdade diskussionen som för tidig. Österrike är ett EU-land som, tillsammans med Malta och Irland, är neutralt och inte är medlem i Nato.

– Det är en väldigt filosofisk diskussion när vi ser situationen i Ukraina just nu, då är freden fortfarande långt borta. Först måste freden finnas där, sade Klaudia Tanner.

Även om de flesta är överens om att en vapenvila är en förutsättning, lyfte flera ministrar fram riskerna även därefter. Belgiens försvarsminister Theo Francken menade att risken för belgiska soldater är "för hög för tillfället" utan ett eldupphör. Luxemburgs försvarsminister Yuriko Backes betonade att en vapenvila är en absolut nödvändighet, även bara för att kunna träna ukrainska soldater på plats i landet.

"Fred genom styrka"
Det övergripande budskapet från ministrarna inför mötet var att vägen till en rättvis fred går genom att stärka Ukraina militärt och ekonomiskt samtidigt som trycket på Ryssland intensifieras.

– Vi måste agera och förhandla med Ryssland från en styrkeposition. Därför är det som händer i dag, det som händer med stödet till Ukraina, avgörande, sade Lettlands försvarsminister Andris Spruds.

Diskussionerna mellan ministrarna fortsätter under lördagen då ministrarna bland annat ska diskutera hur man bör gå vidare med de 210 miljarder euro i ryska tillgångar som man beslagtagit. 

Denna och många fler artiklar som handlar om EU läser du genom att gå till.
www.europaportalen.se